Loggbok

2008-08-12

Måndag 28 juli-måndag 4 augusti 2008

Cherbourg, Normandie, Frankrike.

Att vi hann över i tid var ännu en gång turen som följt oss. Timmarna efter fick vi höra att två båtar ”kapsejsat”. ”Vår Navtext” beskrev att en grön båt låg upp och ned och flöt….(hua)

Men nu skulle vi bara njuta av ”stället”. Vi vandrade i en fantastiskt vacker stad! Det första vi mötte var en hög staty med ”Napoleon” naturligtvis! En gammal kyrka” la Trinite” som var vacker både utvändigt och invändigt. Detta var Frankrike, så man trodde att landet skulle se ut. Små butiker, köttbutiker, brödbutiker, ”chockladerier” osv. Alla hus var ”patina” gamla och hade ”franska” fönsterluckor som man sett på filmer om landet. Jo, minsann filmen ”Paraplyerna i Cherbourg” var inspelad här. Jag hade sett filmen för inte så länge sedan, den var från 60-talet och mycket romantisk. Vi satte oss på ett cafee` och tog in vin och crêpes. Det var helt underbart gott! Havet var glömt och nu var vi här!!

Dagarna i Cherbourg gick fort. Vi joggade längst kajer och parker, pysslade om båten och läste sjörapporter. Vi var till de mysiga butikerna och köpte färskt bröd och annat. En kväll gick vi på ”Casino” . Vi klädde upp oss och tog med en liten summa pengar. Vid rouletten blev vi av med våra pengar på fem minuter! Men kul var det att gå runt och beskåda folk med mycket pengar och ”speldjävulen”. Själva är vi ju långseglare och de är inte rika kan jag lova!

 Dan var nere i maskinrummet och försökte få gång de nyinstallerade dieseltankarna en dag men misslyckads, orsaken var att tidigare ägare hade använt fel verktyg och gjort åverkan på en gänga till dieseltillförseln. Istället blev det problem med ”luftningen” till dieselmotorn så lite panik uppstod ett par dagar. Vi hade båtfirmor som hjälpte oss men det funkade inte i alla fall. Jaha, så går det när man rotar i en gammal motor. Här blir vi liggande hur länge? Köpa ny motor? Panik! Dan skulle fixa det sa han, tätade gängan. Inget problem sa han med en stor rynka i pannan. Jag ner och ”pumpade luft”. Det ska gå! Pumpa på! När vi nästan hade gett upp försökte Dan en sista gång då gick motorn igång!! Allt blev ljust och glatt igen! Men det påminde oss vad lätt saker kan orsaka stora problem. Motorn måste ju fungera! Dan installerade också ”Navtex” på båten. Där får man sjörapporter vart fjärde timma från kuststationerna.

En stor segelbåtstävling ”Figaro” skulle gå av stapeln dagarna vi var i Cherbourg. Vi hade träffat svenskarna Göran och Ylva med båten ”Hunza” som skulle segla samma ”rutt” som oss. Med dem satt vi och lyssnade på musik en av tävlingskvällarna. Trodde det skulle vara jazz men blev hårdrock! Vi flyttade oss så långt bort från scen som möjligt så vi kunde prata. Vi kom överrens om att tillsammans segla till Brest. Göran var pensionerad kapten och hade stor erfarenhet av alla de stora haven och vattnen häromkring. Ylva hade ofta varit på sjön och fiskat och hade också bra erfarenheter av grov sjö. Göran sa att just seglingen söderut mot Brest var den värsta seglingen, sedan blir det alltid bättre. Vi träffades många gånger under veckan tills vi bestämde att segla iväg måndagen den 4 aug då skulle det bli en ”lucka” i det stormiga vädret. Det kändes tryggt att veta att Göran kunde ”läsa” sjörapporter. Att ”se” vad alla låg och högtryck tog vägen och påverkade varandra var inte lätt för ”nybörjare”.

Klockan 14.00 den 4 aug seglade ”Sun Chaser” och ”Hunza” iväg! Vi hade planerat seglingen som vi gjort tidigare med att ha allt vad vi behövde i sittbrunnen. Vi var utsövda och vi hade diesel.

Flera timmar hade vi en bra segling, båten gick verkligen fint i ca 5-6 knop ibland mer.  Vi såg t.o.m. en liten grå haj med den svarta typiska fenan på ryggen. Vi skulle segla till Brest och det var två dygns segling!

Skulle det bli dåligt väder hade vi ett ankringsställe att ta till men dit var det 100 sjömil.

Vågorna blev större och större, båten började gunga av de stora ”gammelvågorna”. Det blåste inte så mycket bara ca 8-10m/sek men havet var i ”uppror”. Vi hade de kraftiga strömmarna emot oss så nu började det bli verkligen otrevligt. Dan började känna sig dålig och när jag gick ner och slog på lanternorna blev jag också dålig. Vi skulle hålla kontakt med ”Hunza” på VHF så vi ropade att vi inte mådde så bra. Göran och Ylva ville inte gå in till mot land då strömmarna var mycket kraftiga nu. Vad skulle vi göra? Vända? Gå vidare?

Vågorna gav med sig lite men vi var båda dåliga. När jag spytt kände jag mig bättre så jag föreslog att vi går vidare.

Timmarna framåt var inte speciellt roliga. Natten med det kolsvarta mörkret kom, inga stjärnor eller måne att fixera och vi måste nu kryssa då det naturligtvis var motvind! Jag satt och såg på ”plottern” i timmar kikade ut kollade fartyg. Vi ”slog” tillsammans men sen måste Dan ligga så han inte skulle började spy. När morgonen kom vid 6 tiden var det underbart! Vi hade klarat det, det blåste bara ca 8m/sek och vågorna var acceptabla. Då får vi höra på VHF av Göran att ett oväder är på gång mot oss. Vi måste skynda oss in mot den Franska kusten så fort vi bara kunde! På Navtex som ger väderupplysningar hade Göran fått meddelandet.( Ingen av oss hade tittat på vår egen då vi mådde så dåligt)

På med motor med fulla segel styrde vi mot den franska kusten, men vart skulle vi ta nödhamn? Strömmarna var fortfarande så starka att det var farligt att gå mot land. Och vi var mitt ut i havet, skulle vi hinna från ovädret?

Jag kände paniken komma och såg bakåt mot himlen. Dan kände sig mycket bättre men ingen av oss vågade äta, så vi var rätt spaka. Styr mot kanalöarna vi tar närmaste, Guernsay. Efter ca 6 timmar var vi framme vid ön vid 1400 tiden. Strömmen hade nu vänt så nu kunde vi styra in mot ön. Av någon anledning blir jag alltid pigg vid att komma till en plats. Man har tydligen en extraresurs att ta till . Vi angjorde en yttre brygga(som var friliggande) ”Hunza” lade sig utanpå oss, vänliga människor hjälpte till med tampar. Solen lyste och det var varmt. Vi pustade lättade ut, drack lite te och en macka. Vi vinkade till ”Huza” att vi går och vilar, det skulle de också de göra.

Om inte Göran läst meddelande vad hade då hänt därute med oss? Vi hade ju legat många timmar till därute innan Brest. Det är ju bara spekulationer. Nu är vi ju här! Och alla har ju sagt att canalöarna är underbart vackra de kan man bara inte missa! Och det gjorde vi ju inte heller! Men varför har alla en engelsk gästflagga? Jag tar genast ner den franska och hissar den engelska. När vi vaknar ska vi ta reda på Guernseys ”historia”.

This site is © Copyright DanAnne.se 2008, All Rights Reserved
Steve's free web templates