Le Gosier, Guadeloupe

20mars-20 april 2009

Nu har vi bestämt oss! Vi ska inte segla över Atlanten. En gång räcker! Vi har diskuterat överfarten så många gånger att vi nu måste ta ett beslut. Karsten och Cathrin har ingen möjlighet att segla med oss tillbaka. Det hade i så fall varit en möjlighet då vi vet att de ”stämmer” med oss. Att söka ny besättning är inte det lättaste även om vi haft många som frågat. Då ingen varit svensk, det har varit ett villkor för att det inte ska bli missuppfattningar i krissituationer, har vi förstått att det kan bli svårt att få tag i en besättning efter våra krav.

Dan ”chansade” och ringde till Marcus Krell på ”Dory” ifall han tillsammans med sin besättning kunde ta vår båt tillbaka till Sverige? Han svarade med att han sökte själv en besättning som kunde segla hans båt till Sverige! Han hade känt samma sak som oss, en gång räcker. Han ville helst att någon köpte båten så han fick flyga hem och lämna allt ”bakom sig” och fortsätta sitt liv….

Vi fick då tips att Gustav Gabinius som seglat med Marcus säkert ville ta hem vår båt med egen besättning. Han har ingen egen båt utan seglar nu i Karibien med olika båtar. Gustav vet vi är ”en kille att lita på” då han försökte ”fånga” vår ”Sun Chaser” utanför Porto Santo. Vi hade ju t.o.m. ringt hans pappa för att ”kolla upp”! Gustav har ju också sagt att han skulle hjälpa oss om vi behövde hjälp med ”Sun Chaser”. Nu har vi tillfället att be Gustav om hjälp….

Efter många samtal är det klart! Gustav ska segla hem vår båt till Sverige. Dan och jag skulle möta upp i Göteborg och fortsätta seglingen hem till hemmahamnen Gävle. Besättningen ska bestå av Gustav som kapten och tre stycken ungdomar till i samma ålder, alla utbildade på Seglargymnasiet i Göteborg. Alla fyra har graden över den grad som fodras för att segla vår båt! Kan de bli bättre!!! De ska komma till oss på Guadeloupe den 15 april och starta seglingen från St Martin den 20 april. Atlantenöverfarten och resten upp till Göteborg beräknas ta ca 8 veckor mer eller mindre.

Äntligen kan vi” koppla av” på riktigt. Bekymret med tillbakaöverfarten är ordnad och vi kan börja koncentrera oss på min dotter Kristin som ska komma den 1 april med sin familj och svågerns familj till vår båt i 14 dagar! Att vara nio stycket på båten måste planeras och tänkas igenom! Nu kan vi också planera för Dans 50 årsdag som vi nu slipper fira på Atlanten! Eftersom Dans pojkar och flickvänner inte kunnat komma till Karibien på grunda av ”Strejken” då flyget ställdes in, vill vi nu att de ska komma till Grand Canaria en vecka och fira sin pappa. Att flyga hit till Karibien är svårare nu när ”orkansäsongen” börjar.

Idag 20 mars har vi betalat Monique hyran för ett hus i badorten le Gosier. Huset ligger i närheten av den beach vi badat i de flesta gånger. Vi gillar verkligen stället och är så glada att vår vän Alain gav ”tipset”. Monique är en god vän till Alain och vi är så nöjda att slippa bo på hotell utan får bo bland de ”infödda” en tid. Idag har vi också städat och tvättat hela båten. Myggnät har vi också satt under nästan alla luckor så inte ”moskitosen” kommer in, måste tänka på de tre små barnen som kommer snart. Sanaa kom på kvällen från Antigua. Vi åt och hade en helmysig kväll med bildspel från ”livet i Antigua”.

Måndag den 23 mars. ”The Arc” kom till Guadeloupe. Vilken lycka att träffa dem igen! Nu var Ellen hemma men Frida och Tora var med sina tappra föräldrar Annica och Gustav . Vi hade en lyckad kväll som vanligt och pratade om ALLT som hänt sen sist som var i PORTO SANTO!!!! Det känns som mycket länge sedan……

 24-27 mars. Sanaa ska flyga hem idag så hon packar och är mycket nervös då pengar till billjett och annat har strulat till sig. Vi hjälper naturligtvis till med allt vi kan och när vi åker från flygplatsen är allt som det ska. Vi skyndar oss då ”The ARC väntar med mat! En mysig kväll med god mat som består av inhemsk fisk.  Nära ”hem” har vi till vår båt som ligger vid samma brygga. Kvällen efter var vi tillsammans på restaurang och åt ”enorma” glassar. Den 27mars seglar ”The ARC” vidare norrut. Vi bestämde att träffas i Stockholm till sommaren…..

En morgon när vi joggade såg vi en estnisk flagga på en mycket fint byggd segelbåt utseende ”Nauticat”. En av besättningsmännen stod med en tamp när vi joggade förbi, jag sa ”Tere hommikut” , ”god morgon” på estniska och mannen stirrade efter oss. Senare fick vi höra att mannen blivit ”stum” den dagen. Senare sa han att ”tänk att komma till Karibien och det första man får höra är ens egna språk”! Vi träffade besättningen senare då de kom till vår båt, vi var också på deras båt och fick byta ”historier”. ”Martha” hade seglat jorden runt. Hon var den tredje båten i estnisk historia som gjort det. Kaptenen Hillar som också byggt båten bodde på Dagö i Estland och kände en av mina släktingar Ivar Peedu , liten är världen!(bilder av besättning och båt kommer senare)

Vi träffade också ett Hollänskt par som vi umgicks med några dagar. Hans och Anneke. De hade seglat i Karibien i många år, åkt hem någon månad och kommit tillbaka. De hade många tips att ge. Nu var Anneke ”mätt” på Karibien. De hade bestämt sig för att vända hemåt och sedan segla till Norge som omväxling….

Tisdag den 31 mars 2009

Vi har storhandlat på ”Cora” det stora köpcentrat nära marinan, städat, bäddat och fyllt på vatten. Imorgon kommer hela ”gänget”.

Onsdag den 1 april 2009.

Jag känner mig lite nervös när vi kommer till flygplatsen. När klockan är 19.50 ser jag genom fönsterrutan Kristin, Louise och lille Thor!!! Jag känner tårarna kommer och kan inte hejda gråten. Efter nästan ett år får jag se mina kära. Louise och Kristin vinkar men Thor bara tittar upp på sin mormor som han inte känner än. Jag är glad att det tar några minuter att ta sig ner för trappan och möta dem. Då kan jag torka tårarna och inte ”skrämma barnen” som Dan sa innan vi kom. Jimmy och hans bror Tomas med Jenni och Freja kramar jag efter en lång stund, då jag endast ser mina barnbarn i första hand. Jenni tackar jag speciellt då det är hon som övertalat alla att ta ”chansen” att komma till Karibien! Jag vågar inte ta i Thor på en gång då det är tillräckligt med nya intryck för alla men jag vet att snart kommer han att lära känna sin mormor mycket väl.

Första kvällen på båten är något ”kaotiskt” då nya rutiner ska skapas. Var alla ska sova, lägga all packning. Hur vi serverar maten så alla får rum och vem tar hand om barnen när det ska ätas osv….

Första natten med 6 timmars skillnad från Sverige är en stor skillnad för vuxna och ännu större skillnad för småbarn. Att sova fast man inte är trött och tvärt om är inte lätt för någon, så första natten sover inte någon speciellt bra, men alla är på mycket gott humör ändå!

Torsdag den 2 april

Natten har varit ”hyfsad”. Alla har sovit till 6.00!! Rutinerna har börjat komma. Toaletter och duschar på land. Hunden ”Loupe”, vildhunden ska vi hålla undan för men vara snäll mot, men säga ifrån hans ”loppiga” kompis som alla avskyr. Stora trägolvet som är kul att springa på måste besökas varje dag. Kolla båtarna på bryggan på dagen och ”bryggsnoken”(Dan, Jimmy och Tomas) på kvällen. Rundtur med vagnarna med snart sovande barn runt bryggorna, mormor Anne har Thor i båten då han ej får vara i den starka solen(det har hon inget emot) osv.

Det är varmt, ca 30 grader varje dag, idag kommer regnskurar, skönt men jobbigt då allt blir blött! Men ”Allt torkar snabbt på Guadeloupe” har blivit en slogan.

Rundvandring runt marinan och lilla ”marinastaden” med alla restauranger och butiker. Vi går längst den palmkantade kajen som är uppbyggd av korallstenar, där många av Karibiens vattenväxter finns och småfiskar simmar. Där kan vi sakta gå och titta på alla fiskar och alla är nöjda. Även alla lyxiga båtar är kul att titta på speciellt för Jimmy och Tomas. Middag med potatisgratäng och biff och vegbiffar, chokladpudding med grädde förstås till efterrätt. När barnen somnat blir det liten fest i sittbrunnen med ”Cuba libre”och ”bryggsnoken” förstås …..

Fredag den 3 april

Kristin och Anne joggar till bageriet och handlar baguetter. Efter frukost till le Gosier, beachen. Vi åker med Alains kompis och har äntligen barnstolar till alla barnen. Det har varit kämpigt att skaffa, men Alain fixar allt! ”You are my friend and boss” säger Alain om Dan jämt. Orsaken är att när strejken var som värst och ingen diesel fanns sålde Dan två dunkar disel från båten, det glömmer aldrig Alain då han var i ”knipa”.

Vi ligger på den allmänna beachen med alla ”infödda”, nästan inga turister. Louise och mormor badar i timmar. Himlen är blå och vattnet vackert turkost.  Vi har picknick med oss och njuter av badet. Det som hela tiden är ”jobbigt” är att solen är så stark att alla måste tänka på att smörja in sig med hög solfaktor och att barnen har ”soldressar” och hattar. Thor måste vara i skuggan hela tiden….Vi hade tänkt vara kvar på den allmänna marknaden med inhemsk musik och massor av inhemska saker att handla, men barnen är så trötta att vi beslutar att åka ”hem till båten”. Kvällen är mysig med skratt, cubalibre och ”bryggsnoken”….

Lördag den 4 april.

Idag ta vi en ”hemmadag”. Det kommer en rejäl regnskur på morgonen, som torkar snabbt. Vi vandrar till ”Piraten” där vi kollar alla våra mail och sedan går vi till ”Glass” restaurangen där vi beställer stora glassar till Louise och Freja. Vi andra ta olika drinkar med paraplyer och palmer. Kvällen blir lyckad med många Cubalibredrinkar……

Söndag den 5 april

Idag ska vi till huvudstaden Poite Pietre som ligger promenadavstånd från marinan. Jag ville helst inte att vi skulle gå med barnen genom ”kåkstaden” då den kan kännas både skrämmande och hotfull med alla nedgångna hus och även prostituerade längst en gata. Men då vi gått här så många gånger tyckte Dan att det var viktigt att även få se den sidan av staden, annars ser man bara det som ska ”visas upp”. När vi kommit halva vägen såg vårt sällskap både rädda och lite chockade ut, men allt gick bra och snart var vi mitt i staden som kändes mer ”skyddat”. Vi hörde musik och snart stod vi framför en stor ”Rastaorkester” som spelade dansade och sjöng. Alla verkade haschpåverkade och rökte också öppet. Där stod vi med barnen och lyssnade på den mycket höga ”trummande” musiken och trodde att barnen skulle vara rädda men alla tre såg nyfikna och roade ut, Freja t.o.m. dansade! Men vi kände att en liten stund var tillräckligt så vi tog en promenad till parken där vi tog en ”fruktstund” sen fick barnen roa sig i lekparken . ”Grabbarna” tog sen hand om barnen och ”flickorna” tog en ”shoppingrunda”. Hemfärden blev också ett minne för livet. En skramlande mycket gammal buss med endast ”infödda”(som nyfiket tittade på oss) och så vi! Den karibiska musiken var på högsta volym och vi var tvungna att skratta åt hela situationen. Detta skulle aldrig kunna ske i Sverige. Men alla verkade trivas och billigt blev det!

Måndag den 6 april. Kristin och Jenni tar en promenad till bageriet och handlar baguetter. Problem med att få dem på bageriet att förstå engelska men det ordnade sig om man tar det som det är och inte hetsar upp sig!!Detta är ingen hotellsemester utan en ”långfärdsegling” på en marina i Karibien med allt som ingår. Alla på ”Sun chaser” lever ett ”båtliv” som innebär att alla måste ta hänsyn till varandra på den lilla ytan. Och bättre sällskap kan man inte ha. Alla tar ansvar och håller ordning på sina saker. Barnen är underbara och ”bryter ihop” bara någon gång. Då finns det alltid någon vuxen som ser till att de snart är glada och skrattar till sist. Dan gör att matsituationen blir lite roligare när han har ”Dockteater” för barnen på hög nivå i sittbrunnsfönstret när han tar ner all disk till ”Kabyssen” och diskar. Sedan ta ”pojkarna” sin ”dingefärd” ut från Marinan. Utrustade med fiskehattar och fiskeutrustning ger de sig iväg för att kanske få fisk till middagen? Två till tre timmar senare är de tillbaka, sönderbrända av den starka solen och utan fisk. Ölen är slut men de verkar ha haft väldigt roligt!!! Alla går omkring och solar med bikini och badbyxor, endast barnen har skyddande kläder och hattar. Kristin, Jimmy, Tomas och Jenni har skyddande solfaktorer på sig hela tiden så de inte blir uppbrända. Middag med kokt potatis och den ugnsbakade goda fisken i ”gräddig” sås och så melon i efterrätt. På kvällen äter vi ostsoppa och baguett. Alla verkar nöjda med maten. Det är inte lätt att laga mat åt nio personer på en båtspis med liten ugn och endast två ”plattor”, men det går om man planerar matlagningen. Kvällen blir som vanligt mysig med ”cubalibre”, historier och ”bryggsnoken”.

Tisdag den 7 april

I dag ska vi till ”Akvariet” som visar alla djur och växter i Karibiska havet. Jag har verkligen längtat att få visa det för mina barnbarn. Och det blev verkligen en succé! Barnen verkligen SÅG alla fiskar, hajar och sköldpaddor som rörde sig i vattnet. Barnen stod på pallar, satt i fåtöljer och ”sprang” runt och var verkligen var intresserade. Efteråt var alla barnen trötta så det blev en skön sovstund i vagnen på hemvägen. Middag med ris och chickenbits och sedan ”Ensamseglaren” på film med Johan Rehnborg. Dan och jag skrattade som vanligt då vi sett filmen massor av gånger men Kristin, Jimmy, Tomas och Jenni skrattade inte lika mycket, de tyckte den var ”sorglig”. Ja, Dan och jag har väl blivit lite ”skadade” av allt seglande….. Tidigt i säng då vi ska ut och segla några dagar, så ingen ”cubalibre”….

Onsdag den 8 april.

8.30 segling till öarna Le Saintes utanför huvudöarna Guadeloupe. Det tar ca 4 timmar att segla om det är bra vindar. Vågorna blev riktigt stora efter halva seglingen och jag blev rädd att barnen skulle bli sjösjuka. Alla hade tagit sjösjukepiller utom Thor och Louise som vägrade. Men den enda som blev riktigt sjösjuk var Jenni . Hon hade verkligen sett fram mot seglingen och var nu besviken på sig själv att bli sjösjuk. Vi tröstade och sa att så fort vi är framme är sjösjukan över! Och mycket riktigt, när vi ankrat vid den lilla ”obebodda” ön utanför huvudön var Jennis sjösjuka som ”bortblåst”. Alla var glada att vara framme då seglingen varit rätt ”tuff” för förstagångseglare. Nu blev det spagetti och tonfisksås sen ”dingen” till stranden och badade hela eftermiddagen och kvällen. Jag och Thor var i båten men resten badade tills den stora röda solen gick ner i Karibiska havet…..

Torsdag den 9 april.

Utforskning på den lilla ön. Vi gick i olika omgångar och försökte upptäcka de leguaner som ska finnas på öarna i Le saints. Det vi upptäckte Dan, jag och Jenni var att ön hade varit aktiv under första världskriget. Allt var nu nerlagt och växterna hade fått övertaget. Getter och massor av småödlor fanns över hela ön men ingen leguan såg vi. En jeep som hade lämnats kvar i ravinen av märket ”Land Rover” var intressant då både Dan och Jimmy är ”fan” av dem. Så när Jimmy, Kristin och Tomas kom tillbaka från ”utforskningen” var jeepen det intressantaste. Sen bad både vid stranden och från båten.  På eftermiddagen seglade vi till huvudön. Vi hade svårt att hitta plats då det var massor av ankrade segelbåtar överallt. När vi till slut hittade en plats gav sig nästan alla över till land och kollade läget. Att vår lilla ”obebodda” ö var den bästa tyckte alla. Här vid huvudorten var det vackert men en typisk ”turistfälla” . här var det också ”dyningar” så vi gungade hela tiden. Natten gick ändå väldigt bra, alla sov till morgonen…

Fredag den 10 april.

Tidig segling tillbaka till ”hemmabryggan” i Guadeloupe. Alla var lite spända hur det skulle gå då hitseglingen hade varit rätt ”tuff”. När vi varit ute ca 2 timmar var Jenni överlycklig då hon mådde toppenbra! Kristin, Jimmy och Tomas mådde även bra på hemresan, riktiga ”sjöbjörnar”. Freja sov som på ditvägen . Thor spydde lite liksom Louise. Men sammanlagt var hemresan positiv och alla kände att vi hade klarat av seglingen mycket bra trots ”tufft” väder även på hemresan. När vi kom ”hem” lagade vi god middag, kött (vegbiff) och pommes frites och champagne!  Vi tyckte att alla hade skött sig alldeles förträffligt på sin första riktiga segling!!!!

När allt var över, klart att man hade tänkt mycket på seglingen långt före hur det skulle gå med små barn kände jag att nu skulle jag gå och duscha och ”pusta ut” för mig själv då barnen sov. Tog duschkorten och upptäckte att det var strömavbrott. Minuten efter tändes lampor och strömmen kom tillbaka. När jag kom till damernas var dörren omöjlig att öppna, men herrarnas var öppen så ja tänkte att vid städning uppmanar städerskan att man tar där det är städat, så jag gick in och började duscha. Ingen kom så jag tog tid på mig och ”njöt” av friden. När jag till slut var klar och skulle ut var dörren helt omöjlig att öppna. Jag kände paniken komma då jag började banka. Ingen kom, det var ju sent på kvällen så det var ju inte många som kom och gick. Jag ställde mig på handfaten och skrek genom de smidda järngallren ”Help me”!! Någon där nere tittade upp men fortsatte gå. Jag skrek ännu högre ” You must help me , I can`t come out!!” Då kommer ett sällskap (från Bulgarien visade det sig) De skrattade och började ta bilder av mig uppe vid gallren. Då jag ännu en gång skrek på hjälp var det en som lyssnade och de satte igång att ringa till någon vakt som skulle komma om 10 minuter(det tar alltid längre tid, det vet jag). Jag bad om att någon skulle gå till vår båt ”Sun Chaser” och berätta för min man att jag var inlåst…                                                                                                                      Senare fick jag höra att tre bulgarer hade stått vid vår båt och tittat efter båtnamnet. När de berättat vad som hänt hade Dan blivit orolig då det inte kom fram direkt vad som hade skett. Tre minuter senare kommer Dan med stora steg mot ”folkhopen” som står vid duscharna och pratar med mig högt uppe vid gallren. Dan har en kofot i handen och jag ser att han ser beslutsam ut. Jag vet att vakten ska komma och att det är tre stora lås på insidan så jag säger ”Dan, take it easy!!!” Men Dan går fram mot den bastanta ståldörren bryter upp den med ett tag och jag kan hoppa ner till min ”räddare”. Nu utbryter ett ”hurrarop” av alla som samlats! Känns som en film när vi går mot båten, var det inte några som klappade händerna också…….

Lördag den 11 april.

I dag är det påskafton i Sverige. Vi har hela tiden trott att de inte firade här i Guadeloupe men där har vi fel. De firar ett helgon och har mer religiösa sammankomster dessa dagar än kommersiella som vi. De har stängt både lördag, söndag och måndag. I dag lördag har de öppet några timmar så nu gäller det att handla så vi har hela helgen. Vi ska ut på ”stor sightseeing” med vår numera vän och chaufför Alain. Han ska komma 9.30 så vi har en och en halv timme att handla på. Snabbt plockar vi två vagnar fulla. Pain rice i massor som ska räcka till utflykten och alla andra dagar. Vattenflaskor för tre dagar(30 st 1,5l) två plattor öl, vin, juice och sen allt annat. Sen rullar vi vagnarna till vår brygga. Prick 9.30 är alla klara för avfärd med barnstolar och allt!

10.00 är vi på väg mot en heldag runt Guadeloupe. Kristin och lille Thor stannar ”hemma” på båten då hon tycker att Thor kan få det ”jobbigt” av all sightseeing då han ändå inte förstår någonting och så har de tid för varandra en hel dag. Nu kan vi också ägna oss åt Louise och Freja allihop, så det var nog ett bra beslut.

Nu fick sällskapet se mer av Guadeloupes natur. Mangoträd med mangos som hängde som klasar som snart var mogna att skördas. Brödfruktträd vart vi än åkte(vi hade stekt och smakat på frukten någon dag innan, smakade som potatis)Palmer med snart mogna cocosnötter, avokadoträd med ännu bara små frukter. Caswenötsträd, ananasfält som var skördade, sockerrörsplantager som snart skulle skördas, bananplantager med gröna bananstockar hängande och massor av blommor och andra växter som bara växer i denna del av världen. Vi stannade på olika platser så alla fick se utsikter och kanske smaka någon ovanlig frukt. Första riktiga anhalten var Romfabriken. Vi fick se hur destilleringen gick till med omodern men säkert bra teknik. Sen in till butiken där de vuxna fick smaka på alla deras romsorter. Jag och Louise gick runt och tittade på alla souvenirer. Louise fastnade för en liten docka med inhemska kläder. Hon hade hela tiden den lilla dockan i handen för att inte tappa den men när vi kom ut hade en arm ramlat av! Sällskapet ropade att vi måste komma men vi gick in igen och letade efter armen. Efter att ha gått på de ställen vi varit såg vi till slut den lilla armen på golvet. Glada sprang vi till de andra som hade haft ”fullt sjå” med att packa bilen full med rom.

Vi stannade vid den norra delen av ön Basse Terre och hade en underbar utsikt när vi åt vår picknick. Vi dukade upp färska pain riche, ostar, oliver, saltgurkor, tomater, yoghurt, chokladpudding med grädde, skinka, korv, juice, öl, vatten och kaffe. Vi var alla så hungriga att den timmen vi var där åt vi hela tiden och blickade ut över havet med den lilla ön ”English head” i mitten. Hela tiden flög de stora Pelikanfåglarna över vattnet och fångade fisk.  Havet var glittrande och skiftande från turkost till klart mörkt blått. Solen lyste efter regnskuren som vi fått tidigare så luften var frisk ännu en stund innan hettan började dallra igen….

Cacaofabriken var nästa plats att stanna på. Nu var Freja så trött att hon somnat skönt i stolen. Jag blev kvar vid bilen med Freja så hon fick sova ut. Jag satte mig bredvid bilen i skuggan av ett blommande träd med röda blommor och njöt av fåglarna som sjöng och rösterna inifrån cacaoparken. Här får man se hur frukten plockas(är en oval orangegul frukt) hur fröna i frukten tas ut, torkas och sedan rostas till cacao. Senare kom Louise ut med en mugg cacaodrink som hon smakade på och tyckte var gott. Intressant tyckte de vuxna, nu vet vi hur man framställer choklad!

Nu var klockan runt tre på eftermiddagen och den sista platsen skulle besökas, regnskogen i Nationalparken på Basse Terre. Häftigare kan man inte drömma om när det gäller skog. Denna regnskog av växter och träd som fritt får växa och är det bara ”Tarzan” som fattas som slänger sig i lianerna så är bilden av en riktig djungel från alla filmer om djungler fullständig. Vid slutet att ”djungeln” var ett naturligt vattenfall, allt detta har jag skrivit om tidigare men vissa ställen måste man bara se och nu ”bada i”! Av med kläderna och Louise och jag ”hoppade” i. Alla i sällskapet badade utom Freja som såg på. Alla tyckte det var uppfriskande och skönt och lite ”häftigt” att simma genom vattenfallet, men vi tyckte nog att det skulle ha varit mysigare om vi varit själva. Nu var det ett ”kryssarfartyg” som låg i havsviken och det klart at många av dem ville uppleva samma sak som vi…

Louise grät när vi skulle åka från detta ”paradis”. Hon ville bada mycket mer och var otröstlig fast vi sa att vi skulle bada hela nästa dag. Men nu var klockan mycket och vi ville alla ”hem” till Kristin och Thor. Vi hade också hört att Marcus Krell hade kommit till båten. Vi hade lovat honom för länge sedan att han skulle få komma när han sålt sin båt och sedan flyga hem. Att vi var nio stycken nu sa vi men han kunde sova i sittbrunnen. Det hade han inget emot, så nu var han redan på båten och åt lunch med Kristin. Kvällen blev mycket lyckad med fler ”rövarhistiorier”, cuba libre och ”bryggsnoken”.

Söndag den 12 april.

Macus hade sovit mycket bra i sittbrunnen. Dan hade tagit fram ”sidorna” till kapellet så det inte regnade på honom under ”natt och morgonregnet” som det ofta är här på öarna. Efter lunch åkte vi till Le Gosier och badade, badade och badade!!! Hittat en perfekt plats med skugga åt oss där vi kunde ha picknick. Att se till att Thor inte är i solen måste planeras och tas på allvar. Men gissa om han gillade att bada. Då det blev skugga passade Jimmy på att bada med honom och han bara njöt. Solen är mycket stark och även Louise och Freja måste ha skyddsdräkter och hattar mot solen. Tomas hade redan bränt sig på ryggen fast han smörjt sig och varit försiktig. Dan och jag har ju sakta vant oss med solen så ingen skyddsfaktor behövdes för oss. Endast när vi seglar måste vi skydda näsa och läppar, de delarna tycks aldrig bli vana vid stark sol. Kvällen med Marcus pastasås och mycket ”snack” som vanligt….

Måndag den 13 april.

Ännu en bra natt för Marcus i sittbrunnen fast det regnat på natten. Klockan halv sju måste han upp och ”bädda” då vi tillsammans med alla barnen ska äta frukost. Planering att bege oss till stranden igen. Väl på stranden tar vi vår nya ”perfekta” plats i besittning, lägger ut alla strandfiltar och snart ligger vi vattnet och ”guppar”. Det är varmt som vanlig men himlen är fylld av moln. Vid lunchtid dukar jag upp en ”plocklunch” och alla äter med god aptit. Då börjar det regna. Vi ser att de ”infödda” stranden men vi säger hela tiden ”det går över”…

Vattnet vräker ner som under ett ”monsunregn”.  Vi är ensamma kvar på stranden och har hittat ett ”skydd” vi restaurangen. Vår ”minibuss” ska komma, men vilken vill släppa in oss som vi ser ut? Stora områden av stranden dras ner i vattnet av de starka strömmarna och vattnet i havet är alldeles brunt av sand. När vår ”minibuss” kommer skakar chauffören på huvudet, vi måste vänta. Vi har slängt alla våra saker med sand och vatten i kassar och själva är vi genomblöta utom barnen som vi skyddat hela tiden. Senare fick vi komma in i bussen fast det fortfarande regnade starkt. Vi satt på handdukar som chauffören lagt ut till skydd och han skrattade hysteriskt och sa att detta har han aldrig varit med om…..

Senare i marinan tar vi alla saker och sköljer av allt vid duscharna och vid bryggan med slangen. Regnet fortsätter! Måtte det bli en solig dag i morgon så alla våra saker blir torra. Packa väskor med blöta kläder är ingen ”hit”! Men ”allt torkar så fort i Guadeloupe”!!!

Tisdag den 14 april.

Idag är det hemresa. Sista dagen, det har verkligen gått fort dessa två veckor. Men än är det några timmar kvar här på Guadelope!

Solen skiner med blå himmel och det blåser. Allt kommer att torka!!! Hela båten ser ut som en enda stor klädeshängare. Varje millimeter är täckt med handdukar och kläder. Idag ska Kristin, Jimmy, Tomas och Jenni in till ”stan” Poite Pietre och ”shoppa”. Vi, Marcus, Dan och Jag ska vara barnvakter till Louise, Thor och Freja.

När vi varit ensamma med barnen i en timme, rinner det av svett av oss alla tre. Dan måste göra några viktiga saker på datorn så Marcus och jag har alla tre barnen. Marcus är ”lekfarbror” och jag försöker att se till att ingen av barnen gör sig illa och får vätska och annat att ”stoppa sig” så de håller sig lugna. Vi ska också göra lunch till alla då ”shopparna” kommer hem.

Vid ettiden kommer hela gänget. Kristin har köpt helläckra kläder i stan och hon riktigt ”lyser” då hon har hittat snygga kläder att ha hemma som ingen annan har, fint minne från Karibien. De andra hade mest tittat i de olika affärerna.

Klockan 17.00 var det beställt två ”minibussar” för all packning, vagnar, barnstolar och annat. 18.30 var det incheckning och planet gick ca 20.00. Jag satt med Louise och Freja då jag hörde ”Anne, ska man verkligen få träffa dig här!” Min gamla elev Maria (född) Edenholm gick mot mig och jag fick en jättekram! Vi skrattade och pratade en lång stund och sa ”Tänk vad världen är liten ändå”. Ja, så är det! Flyg 10 timmar så är hela gänget hemma i Sverige. För oss tog det ett år att segla från Sverige till Karibien!

När vi tagit det sista kortet och druckit den sista ölen var det den sista kramen innan vi skildes åt. När jag kramade Louise hårt, och pussat på Thor och kramat om Kristin och alla andra rann tårarna på mina kinder fast jag försökt ”hålla mig”. När jag såg Thors glada ögon tänkte jag , snart är mormor hemma!

På kvällen kommer grabbarna som ska segla hem ”Sun Chaser” till Göteborg. Vi äter varma mackor och har det mysigt och lugnt!!

Onsdag den 15 april.

Gustav och Filip har sovit gott och det har också vi. Saknaden är inte så stor efter de mina när ett ”nytt projekt” börjar. Allt känns lite stressat men Dan och jag säger ofta att ”press” är bra för oss då går det fort. Och fort har det gått. Hela dagen städning och tvätthägning (tvätteriet i marinan tvättade)Dan har gått igenom allt på båten med grabbarna. Vi äter tillsammans, kokt potatis med sås och fisk! Grabbarna har saknat husmanskost då pommes frites är den vanliga menyn annars på St Martin..

I kväll kommer de andra på besättningen Torbjörn från Norge och Cecilia. Alla fyra har gått i samma seglargymnasium så de känner varandra väldigt bra. ”Kan inte få en bättre besättning” säger Gustav.

Vi packar det sista i våra ”landväskor” och beger oss med Alain till Le Gosier vid 5 tiden. Vi ska träffa resten av besättningen senare i kväll med pizza och vin på båten som ”avskedsfest”.

Monique har missat vår ankomst så vi måste vänta med inflyttnngen till vår del av huset några timmar. Som tur är blir vi inbjudna till hennes andra hyresgäster där vi lite senare sitter och dricker ”Teepunch” (lime, råsocker och rom). När besättningen senare kommer till Gosier för att hämta oss på båten är inte Monique ännu klar. Så vi har en ”liten sammankomst” vid huset och ber dem ha egen ”fest” på båten utan oss. Mat och vin har de, sen är det bra att de får ”prata ihop sig” till i morgon när vi träffs igen.

Vår kväll blir lyckad med Andre´e , en kvinna från Canada, Daniel och Josefilip från Frankrike. Sent på kvällen flyttar vi in i vår nya ”bostad”. Inte illa med tre rum, kök och ett stort badrum med badkar, fin utsikt och nära till stranden . Luftkonditionering inte att förglömma!

Torsdagen den 16 april.

Festen på båten hade varit lyckad. ”Grannbåten” hade kommit så de hade varit många. Så är det, det är alltid samlig till fest på ”Sun Chaser”!

Efter några timmar tillsammans och många frågor var det dags att gå över och tanka båten. Stämningen var på topp och det kändes inte svårt att lämna över ”Sun Chaser” till dessa fina ungdomar. Alla är kunniga om båtar och har seglat mycket, speciellt Gustav och Filip som seglat i Karibien sedan julas.

När tankningen var klar och vi tagit bilder, filmat båten och kramat varandra var det dags för ”Sun Chaser” att lämna kajen. Gustav manövrerade båten fint från bryggan och resten av besättningen tog jobbet på däck. Det såg så” proffsigt” och vant ut att man inte behöver oroa sig. Att besättningen är bra det vet vi nu och ”Sun Chaser” klarar ju resten själv det vet vi……